Längtan efter svåra tider

Idag läste jag klart Harry Potter and Deathly Hallows. Kanske lite sent kan man tycka, speciellt eftersom att jag jag började sisådär en vecka efter att den kom ut i somras men så rafflande. Ska inte avslöja ngt men man har ju frågor kvar. Vad arbetar Harry med? Hur gick det för Narissa? Det finns hur många frågor som helst men det är inte det jag tänkte ta upp.

Jag blev idag påmind om en längtan jag inte känt på länge nu men nog alltid har legat innom mig, iallafall sen högstadiet då jag märkte av den som aldra mest. En längtan efter svåra tider, efter att få vara på flykt, ha en obestämd framtid, kanske som revolutionärer i ett instabilt och infunktionellt område eller "aktiva flyktingar" på ockuperad mark. En längtan till äventyret och alvaret.
Låter det läskigt? Nedan kommer min analys, som du kan läsa om du inte har annat för dig. Skulle bli glad för kommentarer, om andra känt samma sak.

'Först och främst är jag faktist lite rädd för mig själv, som om jag skulle vilja ha krig. "Aldrig mera krig!" är vad inte bara jag konstaterar bara av att se en dokumentär om första världskriget. Men sedan tror jag det bygger lite på den otroliga välfärd vi faktist har i det här landet. Min kropp och sinne som evolutionen inte hunnit ändra så mkt sen stenåldern undrar nog var alla svält år tog vägen. Att man har ett inbyggd försvar mot större kriser som aldrig har får utlösa. Här lever jag tryggt hos mina föräldrar och min största oro ligger i vilka betyg jag kommer få och om jag kommer hitta en lägenhet efter studenten.
Jag tror vi mår bra av kriser och sorger. Vi har det för tryggt i vårt samhälle vi mår för bra, de små problemen blir de stora och vi har ork, tid och resurser (välfärd) att skapa oss onödiga onaturliga problem som skuldfällor. Tror även den fallande aktiviteten i ungdomsförbund och föreningar mm har med detta att göra. Mycket kan säkert göras bättre men vi har det faktist väldigt tryggt i vårt avlånga land, fungerande samhälle och stora marginaler i klimatförändringarna.
Tror jag skulle känna mig som en mer fulländad människa om jag får vara med en världs omvälvande ändelse. Och nu när vi börjar lära oss att krig är dåligt så är det klimatkatastroferna som står tur. Allt har sin gilla gång, vi ska inte vara rädda, vi förlorar en del - vinner något annat.'

Som sagt, tycker detta fenomen är väldigt intressant, kommentera gärna!

Högskoleprovet och Homoäktenskap

Ja då var man gammal nog att göra högskoleprov. Det var lite kämpigt, speciellt engelska läsförståelsen, och den fick man två gånger! och det var den andra som gick bäst som var test-provet .. hmpf.. inte ens hälften rätt.

Men lite positivt händer här i Sverige. På de allt mer gråsosse liknande moderatenas stämma så klubbade de igenom att äktenskapet ska vara könsneutralt. Tumme upp på det. Nu är det bara kd kvar på den konservativa sidan men Hägglund pratar om hur förskräckligt det är att stats sekreteraren roar sig ute och gör "snusk" mitt framför kameran.

matten tar kol på mig

Försöker räkna matte, är ledig idag men har en jävulsk matteläxa och till råga på allt har jag inte räknat på 1½ vecka. Det är som alla matte har lyckats blåsa bort på den tiden Aahg!

Men i kväll ska vi spela i Skövde! På ngt FN jippo. Det ska bli kul :) att det händer ngt roligt här i livet.

Får återgå till mina "Uttryck volymen V som en funktion av x och y" nu.

Ringaren goes hard

Precis kommit hem från... skolan. Nä det är inte så att jag går i skolan på söndagar men vi hade en föreställning av våran produktion Ringaren i Notre Dame. Och det var jätte mycket publik och jätte många jag kände och man blev så glad och varm när alla kom fram och kramade en och berömde. Det var inte en ända större tabbe och att jag tappade mygg-dosan mitt under karnevalen två gånger tycktes ingen märka. Var lite lack på känsla mitt under mirakelgården scenen men men det blir bättre imorgon.

Navid Modiri och Gudarna i högstadiedisco miljö

Har precis sett Navid Modiri och Gudarna... på fregatten dom var bra men en något stelpublik
i 15-16 års åldern... som Frank beskrev det "det är verkligen lite som ett högstadie disco". Istället för att känna sig stor och cool kände man sig yngre. Till slut var mina fötter helt tvugna att få röra på sig. Det mådde de riktigt bra av. Mina fötter måste få dansa fritt ibland annars blir de sura och gör det ändå när det är olägligt.

The first

Nu är den här!

När alla kräver att jag ska skaffa facebook blir det en blogg istället.
Första inlägget blir inte mer ambtiöst än så här :(